Nu har det gått några månader sedan jag
uppdaterade bloggen sist, och det är väl på tiden att berätta lite hur träningarna
har gått efter mina hälsoproblem i december/januari.
Hälsan var som sagt inte att leka med i januari.
Orken blev bara sämre och sämre och tillslut gjorde vi så att jag hade i
princip hade total vila från träning i nästan 4 veckor. Gjorde lite fysioterapiövningar
och bålstabilitet och annat smått, men det räknas ju knappast som träning.
Efter de här fyra veckorna började jag känna mig piggare och energinivån höll
sig hyffsat stabil under hela dagen. När det var som värst i januari orkade jag
hålla igång i ca två timmar innan jag blev så trött att jag behövde sova.
Vi började med att lägga till två träningar,
en styrketräning och en träning där jag sprang lite lätt. Succesivt ökade vi
mängden träningsdagar, men höll ännu nere intensiteten i träningen. Hela tiden
lyssnade jag väldigt noga på hur min kropp reagerade på ökad belastning och som
tur var så kändes det för det mesta väldigt bra. Klart kroppen kändes lite tung
och trött efter att inte ha tränat nästan alls på fyra veckor, men det tog inte
många veckor innan kroppen började kännas mer normal.
Nu är jag uppe i en ca 5-6 träningar i veckan
och mer kommer vi inte lägga till i nuläget. Styrkenivåerna är redan uppe i tangerad persnivå och
häckar har jag kunnat springa ganska så mycket. Som mest har jag provat springa
8 häckar, 84cm med spikes, kortare avstånd än normalt, men häcklöpningen känns
nästan bättre nu än förra året vid den här tiden.
Orken är dock inte helt 100 % igen. Jag måste
vara jättenoga med återhämtningen och jag kan fortfarande ha dagar där vi
planerat att göra en viss träning, men eftersom min kropp inte återhämtat sig
tillräckligt, så får vi göra lite annorlunda träningar än vad den ursprungliga
planen varit. För mig så tar det här med dålig återhämtning sig i uttryck att
jag känner mig slö och lite snurrig, blir fort andfådd och lite kallsvettig
redan vid uppvärmningen. Ungefär samma symptom som i januari, men inte fullt
lika allvarliga.
Jag har dock haft väldigt många bra
träningsdagar och när en lite sämre dag sedan kommer så är det bara att acceptera
och köra lite lättare. Som tur var är de dåliga dagarna betydligt färre än de
bättre träningsdagarna, och jag har aldrig två dåliga dagar på raken.
I slutet av april bär det av på ett tre
veckors träningsläger till Teneriffa. Förra året var jag inte alls på
träningsläger, men eftersom jag i år hade möjligheten att fara så bestämde jag
mig för att det nog skulle kunna vara en skön avkoppling i vardagen. Ska bli
skönt att komma till värmen och fokusera bara på träning. Eller bara och bara,
lite jobb kommer jag nog också ta med mig eftersom jag börjat jobba för ett
nytt företag i slutet av Mars. Mer om detta kommer jag skriva i ett separat
inlägg J för att inte bli helt uttråkad kan det vara bra att jag har med mig
lite jobb också utomlands. Nästan hela resans arbetsdagar har jag dock redan
jobbat in, så jag kan ta det rätt så lugnt ändå.
Muutama kuukausi on taas vierähtänyt siitä kuin viimeksi blogia kirjoitin. Nyt olisi varmaan aika taas vähän
päivittää kuulumisia treeneistä ja yleisesti miten vointi on parantunut joulu-/tammikuun
jälkeen.
Vointini oli erittäin
huono tammikuussa. Jaksaminen vain huononi ja huononi ja loppujen lopuksi
päätettiin valmentajani kanssa että pitäisin lähes totaalisen tauon treenaamisesta.
Lepäsin n. 4 viikkoa ja näiden viikkojen aikana en tehnyt muuta treeniä kuin
keskivartalojuttuja ja fysioterapialiikkeitä. Neljän viikon jälkeen alkoi
olotila tuntua pirteämmältä, ja energiatasot kropassa pysyivät suhteellisen
normaalina. Kun olotila oli pahimmillaan tammikuussa, en jaksanut
olla liikkeellä kuin noin 2h kerralleen jonka jälkeen oli nukuttava päiväunet.
Alussa lähdettiin kahdesta
treenistä viikkoon, yksi voima ja yksi juoksutreeni. Asteittain lisättiin
treenipäiviä, mutta tehot pidettiin suhteellisen matalana. Koko ajan
kuuntelin kroppaani erittäin tarkasti ja onneksi olotila pysyi hyvänä lähes
koko ajan. Kroppa tuntui totta kai hiukan väsyneeltä kun en ollut treenannut
lähes neljään viikkoon, mutta ei mennyt onneksi montaakaan viikkoa ennen kun taas alkoi tottua treenaamiseen.
Tällä hetkellä treenaan
sellainen 5-6 kerta viikossa, eikä treenimäärät tule lisääntymään enää
tässä vaiheessa. Voimatasot ovat jo nousseet ennätystasolle, ja aitoja olen pystynyt
juoksemaan aika paljon. 8 aitaa, 84 cm ja piikkareilla juoksemistakin olen jo
pääsyt kokeilemaan. Vaikka olotila muuten ei ole ihan 100 % vielä, niin
aitajuokseminen tuntuu jo paremmalta kuin viime vuonna samoihin aikoihin.
Huomaa kuitenkin että
jaksaminen ei ole ihan vielä 100 %. Joudun koko ajan tarkkailemaan että
palautuminen toimii, ja joskus tulee edelleen sellaisia päiviä kuin suunniteltua treeniä joudutaan muokkaamaan, koska kroppa ei vaan ole palautunut. Huono
palautuminen näkyy voinnissani sillä tavalle että jo alkuverryttelyssä pyöryttää hiukan, pulssi lyö kovasti jo pienestä rasituksesta ja kylmäkuuma hiki puskee
läpi. Oireet ovat aika samanlaisia kuin tammikuussa, mutta lievemmät.
Minulla on onneksi ollut
myös useita hyviä treenipäiviä, ja kuin se yksi vähän huonompi päivä
iskee, niin ei voi muuta kuin hyväksyä tilanne ja keventää treeniä. Onneksi
on ollut huomattavasti enemmän hyviä kuin huonoja treenipäiviä.
Huhtikuun lopussa lähden
kolmen viikon harjoitusleirille Teneriffalle. Viime vuonna en käynyt ollenkaan
etelässä, mutta koska leireily oli tämä vuonna mahdollista, päätin että kolmen
viikon leiri voisi olla mukava rentoutuminen ja irtautuminen arjesta. Odotan
paljon että pääsen treenaamaan lämpöön! Työjuttuja otan kuitenkin mukaan
myös ulkomaille nyt kun olen aloittanut työn uudessa firmassa maaliskuun lopussa. Olen
kuitenkin jo tehnyt sisään melkein kaikki Teneriffalla menetetyt työtunnit,
niin pääsen oikeasti lähes kokonaan keskittymään treenaamiseen. Lisätietoa
uudesta työpaikastani kerron myöhemmin ihan omassa blogi kirjoituksessani.
Hyvää keväänjatkoa
kaikille!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar